K2 eller K3 för er årsredovisning?

I denna artikel går vi övergripande igenom skillnader mellan K2 och K3 och ger exempel på när det kan vara lämpligt välja K3.

Allmänt

När räkenskapsårets är slut ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden och innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning. De behandlar t.ex. värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Det finns fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4). K1 behandlar företag som upprättar förenklade årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). Denna artikel behandlar de två övriga K-regelverken, K2 och K3.

Vad innebär K2 och K3?

K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3. Det finns dock företag som istället kan välja att tillämpa K2.

Vilka bolag får tillämpa K2?

K2 är ett förenklingsregelverk och kan tillämpas av ”mindre företag med enklare förhållanden”. Av årsredovisningslagen framgår vad som räknas som ett större företag. De företag som inte är större blir per automatik att kategorisera som mindre företag. Större företag definieras som noterade företag eller företag som uppfyller minst två av nedan tre kriterier i de två senast fastställda årsredovisningarna. Det är samma två kriterier som ska uppfyllas bägge åren.

  • Medelantal anställda på mer än 50 personer
  • En balansomslutning på mer än 40 miljoner kronor
  • En nettoomsättning på mer än 80 miljoner kronor

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

K2 är ett regelbaserat förenklingsregelverk vilket innebär att det är enklare att tillämpa jämfört med K3. Det innebär även att K2 ger en standardiserad redovisning med få valmöjligheter.

K3 är ett principbaserat regelverk och innebär en mer omfattande redovisning än K2, men också fler valmöjligheter.

Vilka för- och nackdelar finns med K2 respektive K3?

K2

Fördelar:

  • Enklare att tillämpa och mindre administration
  • Innehåller en del förenklingsregler och schablonbelopp
Nackdelar:
  • Är regelbaserat och innehåller få valmöjligheter
  • Externa intressenter, till exempel långivare, kan behöva mer utförlig information
  • Kan leda till ett kraftigt varierande resultat mellan åren, till exempel vid stora reparationer och underhåll på fastigheter och vid egenupparbetning av immateriella anläggningstillgångar

K3

Fördelar:

  • Är principbaserat och innehåller en del valmöjligheter
  • Behöver inte byta regelverk om företaget växer (och blir ett större företag, se definition ovan)
  • Ger mer utförlig information till externa intressenter, till exempel kan långivare enklare fatta bra beslut
Nackdelar:
  • Kan vara mer tidskrävande och innebära större krav på interna system (lite beroende på vilken verksamhet som bolaget bedriver)
  • Externa intressenter, till exempel långivare, kan behöva mer utförlig information
  • Kräver en högre kompetens hos den som upprättar årsredovisningen
Det bör även noteras att vilka poster ett företag har i sin balansräkning kan spela stor roll vid val av K-regelverk. Det är till exempel inte tillåtet att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar vid tillämpning av K2. Detta är tillåtet i K3. I K2 behöver detta kostnadsföras direkt, vilket kan ge en stor negativ resultateffekt under upparbetningen.

Byta mellan K2 och K3?

Det är alltid tillåtet att byta från K2 till K3. Det är även tillåtet att byta från K3 till K2, men endast en gång. Om ett företag tidigare har ändrat från K3 till K2 och vill göra det igen krävs det särskilda skäl. Det kan till exempel handla om en ny koncerntillhörighet eller att företaget har sålt en stor del av sin verksamhet.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15